Imorn, vid den här tiden, är jag någons fru. Det är skräckinjagande. Jag är väl ändå inte gammal nog att vara någons fru? Å andra sidan är jag tydligen tillräckligt gammal och knubbig för att ha köpt ett par monstruöst stora mormors trosor som håller in höfter och mage. Jag mannekängade lite i dem innan idag för Ante och han skrattade så han grät. Jag vet inte, men Antes reaktion på mina trosor, snörningen i min klänning och de femtioelva hårnålarna jag kommer att ha i håret ger mig dåliga vibbar inför bröllopsnatten.
När vi kom hem idag såg vi att våra hyresvärdar ändrat Ante/Vallie på brevlådan till Valliant. Min första tanke är: Ojojoj, så underbart. Andra tanken: Ehh, kommer postkillen fatta att han ska lägga Vallies post i lådan fortfarande? Eller tror han att vi gjort slut?